Lever vi på 1800-talet?!
NEJ! Det gör vi sannerligen INTE!!
Därför har jag nu bestämt mig för att kontakta Viljas släktingar! (hennes biologiska pappas släktingar alltså)
Jag har inget att skämmas för i den här historien.. kanske skäms jag lite för att just den här mannen är far till mitt barn.. men oandra sidan så hade jag inte fått min Vilja till världen om jag inte träffat honom just den kvällen.
Eller ja.. hon skulle ju lika gärna kunnat bli till under någon av de andra tusentals tillfällena vi spenderade ihop.. det var ju som sagt ingen one-night-stand. (Inte för att det egentligen har någon betydelse, men jag trodde jag kände den här mannen!)
Jag vill inte att mitt barn ska växa upp med någon "skamstämpel" på sig. Hon ska veta vad hon har för ursprung och hur det ligger till i den historien. Sen kanske jag inte tänker säga hela sanningen det första jag gör när hon den dagen kommer ha frågor om sin pappa.
Att hennes pappa är en person ur det fegaste laget är ingen lögn. Men bara för att han inte vill kännas vid sin dotter så ska väl ändå hans släktingar få veta?! Det är så jag tycker!
(Då kanske en del frågor om han beteende här kommer att kunna förklaras, så han skulle ju kunna se det här som en stor tjänst från mig.)
Min dotter ska inte få vara "undangömd" och inte få finnas till för att han har klantat till sig rejält. Den som ska gå med skam i den här historien är ju faktiskt han!
Sen är jag ju inte ute efter någon släktträff eller liknande. Inte heller är jag ute efter att smutskasta Viljas pappa på något sätt! (Det sköter han ju så bra själv) Men om jag bara kunde få ett svar om vem den här mannen som är far till mitt barn är? Hur tänker han? Har han kanske berättat om Vilja? Vad har han sagt?
Men framförall det största med det här är att jag vill bara att de ska få veta att hon finns här.
Hon ska bli bekräftad. Hon är ett oskyldigt barn som inte har gjort någon något. Hon kommer få växa upp i det här och då vill jag bara att hon ska få växa upp med den riktiga sanningen.
Som sagt så lever vi ju inte på 1800-talet då vi på den tiden kanske gömde undan (eller gjorde något annat hemskt) med de barn som föddes utanför äktenskapen.
Nu lever vi ju faktiskt i en modern värld och jag trodde faktiskt att den något nutida uppfostringen av männen var bättre än så här. Att vi i vårt samhälle kunde uppfostra våra pojkar till att bli de män som tar ansvar för sina handlingar och lever med sina konsekvenser!
Nu får man ju inte dra alla män över en kam såklart! Jag tänker mest att jag stött på ett förbannat måndagsexemplar till karl!!
Om jag någon gång i framtiden får en son, ja då är en sak säker..Det ska bli en riktig man av honom!!
skriven
Modigt att höra av dig! Jag har haft tanken att höra av mig till Rex farmor men helt enkelt inte orkat ta tag i det. Hur har du tänkt höra av dig?