Min första bok!

Sitter och fyller i Viljas bok. Så seg med det.. hinner glömma bort hälften av hennes första år innan jag skrivit ner alla hennes framsteg. (Tur jag har bloggen så jag kan tjuvkolla) ;)

En sida är rätt så tom i boken.. "pappas" släktsida..
Känns jättekonstigt att titta på den där sidan. Den liksom framkallar något olustigt och allt känns bara obehagligt och lite overkligt. Tänk vad några ord och lite papper kan göra.
Vilja ska såklart få veta nån dag. Men just nu kan jag bara inte skriva ner det på papper.





1 Mathilda:

skriven

Den där boken ska fyllas i också ja, när jag nu ska orka det :) Jag hittade till slut en bok utan pappasidor, känns skönt då den biten bara känns jobbig. Hur har det gått för er, fick du någon kontakt med hans släkt?

Svar: De är lätta att glömma bort! :) Nu verkar det som det kommer mer och mer böcker utan "pappa" sidor! Bra det! Viljas bok är helt okej.. ja, förutom en sida då! hehe Jo, fick kontakt med en i familjen. Hon stod på min sida och så.. ett barn har ju såklart rätt att veta om sitt släktskap m.m. allt det höll hon med om. Känns skönt att veta att de vet om Vilja nu iaf.. även att vi inte har någon direkt kontakt.. för tillfället ;)
Elin

Kommentera här: